Krutträsk

     

Husen dom byggde och bodde i - i Krutträsk, Antas och Abmoberg

av Barbro Fransson

Många hus i byarna försvann på 1930- och 1940-talet. Ibland var det motiverat att riva det gamla men ibland rev man bara för att myndigheterna trodde att TBC satt i väggarna och därför villkorade dom stöd till modernisering med krav på att riva det gamla. Med de kraven försvann många timrade Västerbottensgårdar och andra vackra timmerhus. Att befolkningen fann sig berodde på att man verkligen behövde den tidens "mod-com" dvs. WC, badrum, tvättstuga mm. Att det många gånger varit möjligt att integrera bad och tvättstuga i de befintliga huset var en insikt man fick först långt senare.

När jag köpte hus i Krutträsk i början av 1990-talet frågade jag en byggnadshistoriker vad jag skulle göra med  bagarstugan från 1890-talet och "spånlådan" från sent 1930-tal?  Hans råd var, gör så lite som möjligt! Konsten är att inte "renovera" sönder" husen när man integrerar diskbänk i rätt höjd,  WC, dusch etc. Jag, som växt upp på 1950 och 1960-talet tyckte väl att inte allt var bevaransvärt i 30-tals huset. Det var i mina ögon "en spånlåda"! Lyckligtvis hade jag "vett" att bevara fönstren, skafferiet, bakelithantagen i dörrarna, listerna mm. Men inte allt fick vara kvar. Köksbänken byggd för "kortväxta" åkte ut men finns ädå kvar i ett uthus och när kul-ledningarna i elsystemet byttes ut krävde elektrikern att mina fina svarta bakelit lysknappar och kontakter skulle bort. De var inte säkra.

Så här 30 år senare gläds jag åt de råd jag fick av byggnadshistorikern och då särskilt att jag skulle ta väl hand om de gamla fönstren som fanns i "spånlådan" och i bagarstugan. Alltsedan dess fört en tapper kamp mot vad väder vind gör med kittade fönster i bågar från annu datzumal en kamp jag hittills vunnit. Den timrade bagarstugan älskade jag från första stund. Förhoppningsvis har jag lyckats bevara dess "själ". Nedan har jag samlat några byggnader från Krutträsk, Antas och Abmoberg som "gått förlorade" och några som finns kvar. Jag avslutar sidan med information om bagarstugan.

Niccolaus och Mor Greta Johanssons hus

Mor Greta och Niccolaus Johanssons undantagssstuga i Grundträsk såldes till makarna Gran som flyttade huset till en holme vid Abmoträsket. När makarna Gran gått bort köpte Otto Karlsson fastigheten och efter hans bortgång ärvde sonen Roland Ottosson den.

Mor-Gretas-bostad-Vbm-B-3199-kopia.jpg

Bild 1 Mor Greta och Niccolaus undantagssstuga medan den stod i Krutträsk. Huset stod på tomten som idag ägs av Grundströms och Renlund.

Roland Ottosson lät renovera stugan (hyvlade om alla stockar). Huset är nästan oigenkännligt idag. Men visst anar man ändå dragen från Mor Gretas stuga, fönstren finns ju kvar.

Mor-Gretas_R-Ottossons.JPG

Bild 2  Mor Gretas hus i renoverat skick. Idag lokaliserad i Antas vid Abmoträsket. Foto B Fransson.

Johan August och Sara Anderssons hus

Jag har tidigare berättat om alla de byggnader Anders Nilsson medverkade i. Långt in på 1940-talet fanns hans vackra timrade Västerbottensgårdar kvar. Nedan den byggnad han hjälpte äldsta sonen Johan August Andersson att sätta upp när J A skulle gifta sig i slutet av 1890-talet.

Barbro-minst-2.jpg

Bild 3 Johan August och Sara Anderssons fina Västerbottensgård. Foto Okänd.

När familjen behövde WC och bad inomhus krävde myndigheterna att de byggde  nytt. Den ritning som familjerna i inlandet uppmanades använda var byrådirektören 

Ö Agnebergs  "normalritning" som Statens egnahemsstyrelse spred (Thurell, 1975). Vad jag kan bedöma följde man inte ritningen (klokt nog). I stället byggde man något som liknade halva Västerbottensgården.

Kruttraesk-1_26.jpg

Bild 4. Nu har halva Västerbottensgården gått förlorad och ersatts med en "spånlåda".

055.jpg

Bild 5 Huset stod öde mellan 1960 och 1972. Vid auktionen 1972 var Elof Johanssons fastighet ordentligt nedgången. Sedan stod huset öde fram till 1992.

039.jpg

Bild 6. Det mesta av laduården var bortom räddning.

Mitt-Hus-2015.jpg

Bild 7. Men med ett i grunden bra hus och lite rödfäg blev huvudbyggnaden åtgärdad.

Rubert och Sara Nilssons första hus

mms_img4387212941.jpg

Bild 8. Rubert och Dagmar Nilssons första fastighet. Ett timrat hus med vacker takbrytning. Och med de flesta fönstren bevarade.

Johan och Signe Franssons hus

Krutrraesk-gamla-stugan-2.jpg

Bild 9 Helmer och Charlotta Anderssons hus som Johan och Signe Fransson köpte i mitten av 1930-talet. Huset revs 1951.

038.jpg

Bild 10 Johan och Signe Franssons nybyggnad från 1950-talet. En 1950-talspärla.

DSC00073.JPG

Bild 11. Samma hus men med 1980-tals färg. foto B Fransson.

Denna fastighet från 1951 har alla tidstypiska attribut som ytterdörrar i teak, kopplade fönster i glas, broräcken i metall. Invändigt finns öppen spis med Kålmårdsmarmorskiva på och platsbyggt kök. Dessutom en bagarstuga i källaren.

Bagarstugan i Krutträsk

Denna bagarstuga byggdes på 1890-talet för att vara ett ställe där man bakade gårdens bröd höst och vår. Sedan man bakat sommarens brödförråd under våren skurades bagarstugan ren och fick sedan utgöra sommarbostad för gårdens ungdomar. Efter höstbaket skurades stugan ånyo ren och fick utgöra skollokal under vintern.

Den murare som murade första gången i Krutträsk (bild 10) hette Nils Mårten Nilsson, från Saxnäs omdöptes ett antal ggr (1838-11-28-1915-11-04). Nils Mårten Nilsson var son till Mor Greta och Niccolaus Johansson Sorsén, byns första nybyggare. Mor Greta kom från Mårscharna i Gargnäs vilket kanske förklarar att Mårten Nilsson utgick ifrån en modell från Gargnäs (bild 11).

Bagarstuga-2017.jpg

Bild 12 Den restaurerade bagarstugan från 1890. Foto A Stenkula.

Bagarstuga-i-Gargnaes-VBM-A-11024.jpg

Bild 13 "Orginalet" i Gargnäs. Foto VBM.

Bilden nedan föreställer Erland Johansson från Saxnäs som restaurerade bakugnen på 1990-talet. Erland Johansson var då 80+. Han hade en gång gått i lära hos Mårten Nilsson. När ugnen byggdes var den hans första jobb och när den restaurerades blev den det sista jobb han ansvarade för.

Bild 14 Erland Johansson in action. Foto Sorselebildbyrå.

Skolan i bagarstugan

Under perioden 1890-till 1922 var bagarstugan skollokal för byns barn. I Krutträsk skötte lärarinnan Karin Bergström undervisningen. Det var praxis i glesbygdskommuner som Sorsele att bagarstugorna fick utgöra skollokal. Anders Nilsson, Mor Greta och Nils son, hade snickrat en skolbänk nu donerad till Sorsele Hembygdsförening.

Anders-Nilsson-skolbaenk.jpg

Bild 15 Skolbänk tillverkad av Anders Nilsson för skolan i bagarstugan. Foto A Stenkula, 2017.

För att minska golvdrag la man renskinn på golvet i den illa isolerade bagarstugan samtidigt som man eldade i bakku-ugnen. Undervisningen i bagarstugan pågick fram till 1922 när lärarinnan emigrerade med maken och åtta barn till Alberta, Kanada.

bagarstugan-TLC-behandlad-v4-4.jpg

 Bild 16 Bagarstugan i Krutträsk. Foto B. Fransson, 2016.